Kurserna fortsätter

Som ni kanske har märkt så har det varit rätt tyst här på bloggen under ett par veckors tid. Enkla anledningen för detta har helt enkelt varit att vi faktiskt inte bryggt något för eget bruk utan har haft full fokus på att hålla kurser i hembryggning.

Vi har hunnit med tre stycken kurser sen december 2011 och det märks att vi börjar bli varma i kläderna, man är inte lika nervös helt enkelt. Det är alltid lika roligt att få träffa entusiastiska människor som vill lära sig den ädla konsten att brygga öl, men det som gör det ännu roligare är att även vi som har bryggt ett tag lär oss något nytt varje gång.

När man håller i kurser så poppar det upp en del frågor från kursdeltagare angående processer, beräkningar och metoder, som man i vanliga fall inte reflekterar över utan bara kör på autopilot men som man tvingas reflektera över när man måste ge ett bra svar. Detta har gett en djupare förståelse för ölbryggning som i sin tur kommer göra oss till bättre bryggare.

Vi har valt att brygga olika öl vid varje kurställfälle, dvs. vi har ingen speciell öltyp vi håller oss till vid kurserna utan brygger mer vad vi tycker är gott och skulle vilja testa brygga i en lite mindre skala. Än så länge har vi hunnit med en American Pale Ale, en English IPA och en Belgian brune. Alla våra kursöl skickas dessutom in för bedömning hos SHBF som kursdeltagarna får ta del av. Detta är ett bra sätt för kursdeltagarna att få en uppfattning om hur deras öl står sig rent kvalitetsmässigt mot vad det är som står i öltypsdefinitionen och feedback på vad man skulle kunna göra bättre (om de nu skulle vilja brygga samma öl igen).

Vår senaste kursöl (Belgian brune) står just nu på jäsning och för att kunna få en bedömning av den inom snar framtid så har vi bestämt att ställa upp med den i domartävligen på SM. Inget sätter så mycket press på ett gäng kursdeltagare som när man säger ”Denna öl ska vi tävla med på SM så se till att den blir bra”!

Nästa kurstillfälle är den 5/5 och den är snart fullbokad. Då brygger vi en Altbier!

PS. Imorgon brygger vi våra bidrag till SM (folkets val) så snart är det livat här på bloggen igen! DS.

Bryggning - My Big Samoan Crush på Monks

I fredags var det då äntligen dags. Vi skulle brygga på Monks Café i Stockholm med Charles Cassino.

Som vi tidigare skrivit om så gick vi i höstas och vann SHBFs Höstölsträff i Stockholm med vår American Brown Ale My Big Samoan Crush. Första priset var att få brygga den vinnande drycken på Monks. Charles erbjöd även oss att brygga I'm On A Horse, vår DIPA som kom 4a i FV på SM i våras.

Tanken var från början att vi skulle brygga båda ölen samma dag, den ena på Wallingatan och den andra på Porterhouse. Efter mycket om och men satte vi ett datum för bryggningarna men då Anders, som brygger på Porterhouse, fick förhinder skulle det bara bli DIPAn på Wallingatan.

Sedan visade det sig att två av de nödvändiga humlesorterna till DIPAn var slut så vi fick istället brygga Brown Alen. Nåja, en öl är bättre än ingen.

På torsdagseftermiddagen packade gänget in sig i Fredriks bil för att anlända till Camp Christian i Högdalen framåt 22.30. Lite mer än 10 timmar senare stod vi redo utanför Monks på Wallingatan och väntade ivrigt på Charles.

Charles hade förberett ordentligt och hade krossat all malt och förberett en förkultur på 3x4 liter. En stor påse med 5kg Pacifica var också placerad på arbetsbänken vilket gladde oss. Han drog igång bryggverket och vattnet började sakteligen närma sig de 66 grader vi skulle utgå ifrån.

Efter en inte allt för lång stund kunde vi mäska in malten och hamnade på 67 grader vilket var samma vi hamnade på under vår egna bryggning. Charles påpekade att det blev varmt snabbare om man höll mäsken i rotation i deras bryggverk vilket vi tyckte var intressant. Så fort vi rör omkring sjunker temperaturen oftast.

Vi fick assistera Charles och hans praktikant Hans (som går på bryggteknikutbildningen i Ludvika) med att fixa till de nyinköpta slangarna till systemet. Lite mätande, sågande och skruvande senare hade bryggeriet nya, fina värmetåliga 5-lagersslangar som blev lagom klara till att det var dags att börja laka.

Det blev en liten genomgång hur man kopplar ihop de olika delarna i bryggeriet med slangarna och väl på plats inledde vi med att fylla på med varmt vatten i lakkärlet för att få upp vätska under durken och temperaturen i allmänhet i kärlet. Transfertiden till lakkärlet var inte lång med pumpens hjälp och därefter öppnade vi ventilen ned till whirlpoolen, som på redig Stockholmska var döpt till Virrpanna, för att laka ur vörten.

Lakhastigheten var inte alls illa och när allt var tillbaka i mäsk/kokkärlet hade vi 325 liter vört och en massa drav. Dagen till ära var det premiär för den nya avfallskvarnen som gjorde att draven kunde malas till en storlek som var godkänd att spola ut i avloppet. Patrik fick äran att tömma lakkärlet och attans vad smidigt det var med avfallskvarnen. Med en lagom ström vatten i den för att hålla dravens konsistens lite halvflytande så var det tomt på vad som kändes som ett kick.

Rengöring som oftast är tråkigt och omständligt gick här smidigt. Med varmt vatten spolade vi rent det som gick att spola rent. Inne i lakkärlet, inne i whirlpoolen, avfallskvarnen och golvet. Lite fingnuggande här och var blev det ju såklart men för att ha rengjort sådana volymer av utrustning var det förvånansvärt smidigt. Det som inte kunde rengöras lika enkelt var slangarna och pumpen.

Charles fyllde upp "Helvetes-Gunnar", eller HG som kärlet hette, med varmt vatten och cirkulerade slangarna och pumparna i ett slutet system ett par gånger tills det som kom ut i avloppet var rent vatten. Då tillsatte han rengöringsmedel, lut, i HG och spolade runt i systemt och lät det ligga. På ett väldigt smidigt sätt hade vi nu desinficerat hela loopen för att kunna ta hand om den kokade vörten när det var dags.

Uppvärmningstiden för att komma till kok var snarlik den vi har hemma men till slut bedömde vi att det faktiskt var rullande i kitteln och första given slängdes i. Charles hade översatt våra humlegivor till sin utrustning och det diffade lite på tiderna mellan vårt och hans. Detta berodde självklart på whirlpool och transfertider. För att få ut så mycket vi ville av humlen testade vi på en ny sak för Charles, som vi nästan gjort själva hemma, vi humlade i filtret.

Vanligtvis så kör de vörten direkt till whirlpoolen men iom att vi humlade väldigt sent i originalreceptet var vi tvugna att göra nåt nytt. Vi tillsatte sista humlegiven på lakkärlets filter och körde över vörten dit innan den fick filtreras ned till whirlpoolen. När vi var klara låg den en ordentlig humlegegga kvar i lakkärlet och när vörten pumpats genom plattvärmeväxlaren till jästanken fanns det en liten hög i mitten med kalldruv och humlerester.

Eftersom vi hade högre effektivitet än beräknat hade vi efter kok ett OG på 1.071 vilket skiljde sig mot målet 1.057. Dock hade vi inte volymen 325 liter. En snabb omräkning senare och Charles och vi kom fram till att vi får korrekt OG och korrekt volym om vi späder med vatten vilket vi då gjorde. Vi tog nu mätvärden på vår vört och döm om vår förvåning när vi hade ett uppmätt OG på 1.045 både med refraktometer och hydrometer.

Alla kliade sig rejält i huvudet och vi konstaderade att snabbt att det inte var fysiskt möjligt för då hade vi haft en volym på över 500 liter och det rymde inte jäskärlet. Efter en stund slog det oss. Vi hade ju mätt från toppen av vörten och inte en omblandad vört.

Vi plockade ut någon dl från jästanken och se på maken, 1.057. Som planerat.

Bryggdagen avslutades med allmän uppstädning av bryggeriet innan vi begav oss in i restaurangdelen för en välförtjänt middag och lite god öl. När får man då dricka vår produkt? Ja, det är dröjer iaf minst en månad med tanke på jäsning, torrhumling, lagring m.m. Ölet kommer att serveras på Monks i Stockholm och så som det ser ut kommer det finnas möjlighet för några pubar i Helsingborg att få köpa in den på flaska! Nu är det alltså bara att vänta!

Bilder

Mäsk- och kokkärl, kontrollpanel samt lakkärl och whirlpool

Förkultur, nya slangar och krossad malt

Vi mäskar in

Charles funderar på vad vi sysslar med, egentligen

Alla måste titta på mäsken

Mäsken överförs till lakkärlet

Victoria och Charles fixar slangar medan Christian övervakar

Lakbädden måste behållas fuktig

3 av 5 humlegivor

Patrik tömmer ut draven till den nya avfallskvarnen

Första humlegivan i!

Humle tillsatt till lakkärlet

Så här såg det ut när vörten passerat

Hurra! 325 liter på väg in i tanken!

Jästen på ingång

OG 1.057 - precis enligt specifikation.

Stiltje igen!

Vi ber om ursäkt för stiltjen här på bloggen. Bryggaktiviteten har varit lite låg just nu men imorgon åker vi till Stockholm för att brygga en American Brown Ale på Monks Cafe under fredagen! Ja, det blev alltså My Big Samoan Crush vi ska göra nu och inte I'm On A Horse. Detta beroende på humlebrist!

Sen kommer det självklart mer grejer här. Inte bara om vår egen bryggning men även om den kursen vi hade för över en månad sen!

På tal om kurser, nästa kurs är den 24/3 och är fullbokad men vi har i dagsläget 4 platser kvar till kursen den 5/5 då vi ska brygga en Altbier.